{"id":267,"date":"2011-11-23T08:12:44","date_gmt":"2011-11-23T07:12:44","guid":{"rendered":"http:\/\/milla.peel.org\/?p=267"},"modified":"2011-11-23T08:12:44","modified_gmt":"2011-11-23T07:12:44","slug":"en-skola-for-allavar-verklighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/milla.peel.org\/?p=267","title":{"rendered":"En skola f\u00f6r alla\/v\u00e5r verklighet"},"content":{"rendered":"<p>I l\u00e4rarutbildningen l\u00e4ser vi om inkludering och anv\u00e4nder oss d\u00e5 av <em>D\u00e4rf\u00f6r inkludering <\/em>av Birgitta Andersson och Lena Thorsson. Som jag skrivit tidigare \u00e4r det en bok som ber\u00f6rt mig djupt d\u00e5 all kamp kring v\u00e5r sons skolg\u00e5ng kommer upp till ytan igen.Jag k\u00e4nde ett starkt behov av att skriva av mig denna kamp och f\u00f6rhoppningsvis kan det hj\u00e4lpa n\u00e5gon d\u00e4r ut som k\u00e4mpar f\u00f6r sina barn.<\/p>\n<p>N\u00e4r v\u00e5r son gick i kommunal f\u00f6rskola s\u00e5 sa de han f\u00f6rsvinner i gruppen, vi m\u00e4rker inte av honom. Vi hade flera m\u00f6ten med specialister, rektorer och personal och \u00e5tg\u00e4rdsplaner gjordes. Det gick en dag sen protesterade resten av personal gruppen och sa att s\u00e5 t\u00e4nkte de minsann inte jobba. Det tog de till r\u00e5ga p\u00e5 allt, med oss i hallen n\u00e4r vi l\u00e4mnade sonen p\u00e5 morgonen. N\u00e4r vi pratade med rektorn s\u00e5 fick vi till svar att vi skulle vara tacksamma att han hade tv\u00e5 utbildade f\u00f6rskolel\u00e4rare det \u00e4r inte alla barn som har det. Logopeden bes\u00f6kte f\u00f6rskolan f\u00f6r att ge personalen handledningen, men de fick vi till svar att det var alldeles f\u00f6r mycket jobb. Samtidigt kommer jag i kontakt med en gammal bekant som ocks\u00e5 har en son med spr\u00e5kst\u00f6rning p\u00e5 en f\u00f6rskola i en annan kommun. P\u00e5 den f\u00f6rskolan tog det sj\u00e4lvmant kontakt med logoped och de anordnade mindre barngrupper i vissa situationer. I Andersson och Thorssons bok kan man l\u00e4sa att framg\u00e5ngsrik utveckling \u00e4r direkt beroende av hur planeringen och samarbetet fungerar i arbetslagen. H\u00e4r \u00e4r det tydligt att det inte fungerade n\u00e4r en arbetsplan g\u00f6rs i m\u00f6tet och \u00f6vriga i personalgruppen ratar det totalt dagen efter. De tar \u00e4ven upp att en elev med funktionshinder kan vara isolerad i en vanlig grupp om den inte ges m\u00f6jlighet till fulldelaktighet i meningsfulla arbetsuppgifter. H\u00e4r uttryckte personalen till oss att han bara f\u00f6rsvann i gruppen han gjorde inge v\u00e4sen av sig. Tillsist blev vi rekommenderade att placera sonen i spr\u00e5kf\u00f6rskola i Flemmingsberg av logopeden. D\u00e4r gick han i 1 \u00bd \u00e5r innan det var dags f\u00f6r skola. T\u00e4nkte p\u00e5 det som tas upp i boken om en fungerande situation. D\u00e4r lyfter de att det kan bero p\u00e5 att barnen k\u00e4nt varandra sen de var sm\u00e5, de \u00e4r vana vid varandra och har f\u00e5tt en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r olikheter. H\u00e4r hamnar sonen l\u00e5ngt fr\u00e5n sin hemstad och den barngrupp han g\u00e5tt med i 4\u00e5r. Sen n\u00e4r det \u00e4r dags f\u00f6r skola kommer det p\u00e5 tapeten p\u00e5 grund av spr\u00e5kst\u00f6rningen en spr\u00e5kklass i en skola i utkanten av v\u00e5r hemstad. \u00c5ter igen l\u00e5ngt fr\u00e5n barn i v\u00e5r n\u00e4rmilj\u00f6. Det var en mindre klass med en logoped knuten till klassen och flera andra vuxna. Men sen visade det sig att den h\u00e4r skolan hade inget fritids f\u00f6r sin spr\u00e5kklass. Vad g\u00f6r vi d\u00e5? Jo, han ska g\u00e5 i skolan och sen \u00e5ka taxi till sin skola d\u00e4r han var basplacerad och d\u00e4r g\u00e5 p\u00e5 fritids. D\u00e5 \u00e5terigen med barn som g\u00e5tt i skolan tillsammans hela dagen och sen hoppa in p\u00e5 deras fritids p\u00e5 eftermiddagen. I denna veva f\u00e5r vi ocks\u00e5 h\u00f6ra fr\u00e5n de som placerar barn att v\u00e5r son var den mest sv\u00e5rplacerade son de st\u00f6tt p\u00e5, de visste inte riktigt vad de skulle g\u00f6ra med honom. Fritidset var ocks\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e4nge som han var i en stor barngrupp. Fritids personalen som jobbade utan n\u00e5gra st\u00f6rre resurser gjorde \u00e4nd\u00e5 ett j\u00e4tte jobb. Vi hade regelbundna m\u00f6ten och personalen fr\u00e5gade oss hur vi hanterade olika situationer. En i personalen gick i teckenkommunikation, de anv\u00e4nde sig av massage och fick honom att b\u00f6rja sjunga. Men\u00a0 de kr\u00e4vdes m\u00f6ten med rektorn ett antal g\u00e5nger och lite hot om att g\u00e5 till massmedia om inget gjordes. Efter ett \u00e5r byttes l\u00e4raren ut i spr\u00e5kklassen och det blev klart att det inte fungerade som det skulle f\u00f6r sonen. I tv\u00e5an skulle de \u00e5ka till badhuset men han fick inte f\u00f6lja med f\u00f6r han var s\u00e5 l\u00e5ngsam och de hade ingen manlig personal som kunde f\u00f6lja med honom in p\u00e5 herrarnas. Sen kom p\u00e5 det till musiken, de tyckte att han inte var delaktig och st\u00f6rde de andra barnen. S\u00e5 deras l\u00f6sning var att han fick sitta sj\u00e4lv och jobba med en vuxen. Det funkade inte, de n\u00e5dde inte fram till honom och han n\u00e5dde inte upp till m\u00e5len. Men vad var alternativet, de var bara 7 i klassen och hade flera vuxna och det fungerade inte. De diagnoser han hade kvalificerade heller honom inte in i s\u00e4rskolan. En ny utredning skulle g\u00f6ras. Massor med specialister, flera som aldrig hade tr\u00e4ffat sonen satte ig\u00e5ng. Vi hade tv\u00e5 tr\u00e4ffar med de ansvariga efter\u00e5t d\u00e4r de sa att de inte ville ge honom n\u00e5gra nya diagnoser. Han ligger p\u00e5 gr\u00e4nsen f\u00f6r det \u201dnormala\u201d men om de r\u00e4knade in de spr\u00e5kliga \u00f6vningarna som inte fungerade alls s\u00e5 hamnade han under. Vi blev frustrerade och sa att med de vi har s\u00e5 f\u00e5r han ingen hj\u00e4lp, vi har varit d\u00e4r och alla s\u00e4ger bara att det inte finns pengar. Sen hade vi ett tredje m\u00f6te d\u00e5 med all skolpersonal, d\u00e5 s\u00e4ger de att han har f\u00e5tt diagnosen lindrigt f\u00f6rst\u00e5ndshandikappad. Biljetten till s\u00e4rskolan. H\u00e4r fastnade jag f\u00f6r det f\u00f6rfattarna tog upp att tanken \u00e4r att det ska vara m\u00f6jligt f\u00f6r s\u00e4rskoleelever att g\u00e5 i samma skola som andra barn i hemomr\u00e5det. St\u00f6det ska inte ens avg\u00f6ras om barnet \u00e4r antaget i s\u00e4rskola eller inte. Det finns h\u00e4r inga ekonomiska sk\u00e4l som kan avg\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrars val. Det \u00e4r sv\u00e5rt n\u00e4r rektorn p\u00e5 den basplacerade skolan s\u00e4ger att det inte finns pengar. Men visst kan han placeras i en vanlig klass men det \u00e4r inte att rekommendera, det brukar inte g\u00e5 bra. I d\u00e4rf\u00f6r inkludering tar de f\u00f6r\u00e4ldrarnas situation att de kan k\u00e4nna sig vilsna n\u00e4r de f\u00e5r information om att deras barn beh\u00f6ver extra st\u00f6d i skolan. Det h\u00e4nder att de st\u00e4lls inf\u00f6r f\u00e4rdiga \u00e5tg\u00e4rdsprogram med beslut om en segregerande \u00e5tg\u00e4rd. Skolpersonalen framh\u00e5ller ofta att placering i en liten grupp \u00e4r den b\u00e4sta l\u00f6sningen. P\u00e5 grund av en del kommuners resursf\u00f6rdelning f\u00e5r f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med utvecklingsst\u00f6rning r\u00e5det att s\u00e4tta sitt barn i en s\u00e4rskolegrupp ist\u00e4llet f\u00f6r en \u00f6nskad placering i en ordinarie klass. Som f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r det sv\u00e5rt att veta vilka r\u00e4ttigheter och valm\u00f6jligheter som finns. K\u00e4nner igen det. Ja, vi valde s\u00e4rskola till 3:an. Ny fr\u00f6ken igen och ny klass. Men vi t\u00e4nkte s\u00e4rskola, nu f\u00e5r han \u00e4ntligen den hj\u00e4lp han beh\u00f6ver. H\u00e4r kan dom sin sak, vi kan slappna av. S\u00e5 fel vi hade. L\u00e4raren menade att det inte \u00e5l\u00e5g henne att jobba med spr\u00e5ktr\u00e4ning, det fanns inga resurser att skriva i kontaktbok i s\u00e5 fall fick de ta tiden fr\u00e5n barnen om det var s\u00e5 viktigt f\u00f6r oss. De f\u00f6rstod honom inte och visste inte vilken niv\u00e5 de skulle l\u00e4gga sig p\u00e5. Jag minns att hon sa att hon \u00f6nskat att hon f\u00e5tt mer information fr\u00e5n hans tidigare skola. Rektorn menade att det inte fanns n\u00e5gon talpedagog och inga pengar, men med p\u00e5tryckning fr\u00e5n habiliteringen fick de till sist fram en. Mitt i allt det h\u00e4r g\u00f6r skolinspektionen ett nedslag p\u00e5 hans utredning och den m\u00e5ste kompletteras. Detta har sk\u00f6ts fruktansv\u00e4rt illa av kommunen och vi har f\u00e5tt ringt fram och tillbaka f\u00f6r att f\u00e5 svar. Det \u00e4r fortfarande inte helt uppklarat. Nu har han b\u00f6rjat i 4:an och f\u00e5tt en ny fr\u00f6ken igen, fyra fr\u00f6knar p\u00e5 fyra \u00e5r inte det mest optimala f\u00f6r honom. Om vi hade f\u00e5tt som vi \u00f6nskat att han haft en resurs med sig, kanske. Det vi hoppas p\u00e5 \u00e4r nu att han ska f\u00e5 ha denna fr\u00f6ken till 6:an i alla fall. Sen m\u00e4rker man skillnader i attittyder. Vi har haft ett f\u00f6rsta m\u00f6te med l\u00e4raren och hon b\u00f6rjade med jag \u00e4lskar eran kille han har en s\u00e5dan underbar humor. N\u00e4r vi pratade om bild och teckenkommunikation tittade hon p\u00e5 sonen och sa, varf\u00f6r d\u00e5 vi pratar ju med varandra. Hon hade redan efter bara ett par veckor kontaktat en specialist logoped f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6d i hur hon ska jobba med hans spr\u00e5kst\u00f6rning. Vi hoppas, hoppas att det h\u00e4r ska bli bra nu, att vi ska kunna slappna av ett tag.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>I d\u00e4rf\u00f6r inkludering kan man l\u00e4sa att det uppst\u00e5r ett dilemma n\u00e4r skolan f\u00f6rmedlar budskap om solidaritet och gemenskap samtidigt som den sorterar ut och segregerar elever. Utan tydliga m\u00e5l anv\u00e4nder man sig av gamla bepr\u00f6vade metoder, som kanske inte alltid st\u00e4mmer med det \u00f6vergripande m\u00e5let om <em>en skola f\u00f6r alla.<\/em> Man talar vanligtvis om elever <em>med <\/em>sv\u00e5righeter. Det \u00e4r <em>eleven <\/em>med sina karakteristika <em>som \u00e4r problemet <\/em>genom att betraktas som avvikande fr\u00e5n vad som anses vara normalt. \u00c5tg\u00e4rder mot sv\u00e5righeterna blir i detta f\u00f6rst\u00e5elseperspektiv huvudsakligen s\u00e4rskild behandling med speciella metoder riktade direkt mot den enskilda eleven. Ett hot mot inkluderingen finns i v\u00e4rderingar som leder till utpekande avavvikelser och avvikande. Skolan och l\u00e4rare markerar ofta olikhet och kategoriserar utifr\u00e5n ett etnicitetsperspektiv; man talar om vad som \u00e4r normalt och att elever som faller utanf\u00f6r denna normalitet utg\u00f6r problem.En positiv inst\u00e4llning hos personal och skolledning att se och m\u00f6ta alla elever \u00e4r grunden f\u00f6r en inkluderande skola. Varje elev \u00e4r unik och det kr\u00e4ver kompetens och vilja att utforma undervisningsmilj\u00f6er och arbetss\u00e4tt som m\u00f6jligg\u00f6r delaktighet och gemenskap. Principen f\u00f6r inkludering \u00e4r att hela skolan har en v\u00e4rdegrund och ett gemensamt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som leder till att elevers olikheter blir till resurser i den dagliga samvaron. M\u00e5let m\u00e5ste vara att utforma f\u00f6rskola och skola d\u00e4r barn och elever inte sorteras och exkluderas. Det \u00e4r dock mycket mer \u00e4n bara en organisatorisk f\u00f6rflyttning av \u201ddiagnosgrupper\u201d in i \u201dnormalklassrummet\u201d som beh\u00f6vs f\u00f6r att elever i behov av st\u00f6d ska involveras och f\u00e5 en bra skolg\u00e5ng En verksamhet som inkluderar alla elever beh\u00f6ver st\u00f6d f\u00f6r att fungera optimalt. Roller m\u00e5ste synligg\u00f6ras och ansvarsomr\u00e5den definieras. Resurser beh\u00f6vs i form av kunskap, specifika hj\u00e4lpmedel och kompetent personal. Den viktigaste resursen \u00e4r dock personen i m\u00f6tet med eleven. Vad ser den och hur ser den p\u00e5 eleven? Det kr\u00e4vs kompetenta skolledare som f\u00f6rst\u00e5r sin roll som ledare och som kan oms\u00e4tta styrdokumenten till konkreta m\u00e5l och praktiskt handlande. De har ett ansvar att st\u00f6dja l\u00e4rarna i deras pedagogiska arbete och i uppr\u00e4ttande av \u00e5tg\u00e4rdsprogram. \u00c5tg\u00e4rdsprogrammet m\u00e5ste inneh\u00e5lla utv\u00e4rderingsbara m\u00e5l med tydliga strategier som hj\u00e4lper eleven till ett l\u00e4rande i en inkluderande milj\u00f6. Skolledaren har dessutom ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r att skolpersonalen skall f\u00e5 en djupare f\u00f6rst\u00e5else om etiska begrepp och om sina attityder till olikheter. Behov av resurser betyder oftast inte fler personer utan handlar mer om attityder, f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och kunskaper. Arbetet med inkludering har inte en tydlig b\u00f6rjan och ett tydligt slut. Det handlar om processer d\u00e4r attityder m\u00e5ste bearbetas och demokratiska v\u00e4rden tydligg\u00f6ras. Om inte m\u00f6jlighet till m\u00f6ten ges s\u00e5 utvecklas ingen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r olikheter. F\u00f6rdomar snarare f\u00f6rst\u00e4rks och bef\u00e4sts<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong> <\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I l\u00e4rarutbildningen l\u00e4ser vi om inkludering och anv\u00e4nder oss d\u00e5 av D\u00e4rf\u00f6r inkludering av Birgitta Andersson och Lena Thorsson. Som jag skrivit tidigare \u00e4r det en bok som ber\u00f6rt mig djupt d\u00e5 all kamp kring v\u00e5r sons skolg\u00e5ng kommer upp till ytan igen.Jag k\u00e4nde ett starkt behov av att skriva av mig denna kamp och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[7,20],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/267"}],"collection":[{"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=267"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":269,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions\/269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/milla.peel.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}