Att släppa taget
Det här med en balans. I föräldrarrollen att släppa taget så där lagom, det är inte så lätt alla gånger. Våran son som hade en komplicerad förlossning och alla ville ge honom allt, han skulle vara glad. Men det är inte bra då man måste lära sig att hantera motgångar och sorger för det kommer komma många i livet. Nu har han börjat säga ifrån själv, han kan bli jätte arg om han upplever att vi hjälper honom för mycket. Men han har komplicerade diagnoser då han i vissa situationer är sin ålder och andra inte så är det svårt att lägga sig på en nivå, man får känna in situationen. Nästa grej vi stötte på var att han ville utforska skogen vid våran sommarstuga, visst det måste han få göra men vilka gränser har han. Patrik och jag hade en lång diskussion om det.
Terapi ridning
Fredagen 10/6 hade jag jobbat bort allt skolarbete och kunde följa med sonen till Järna och terapi ridningen. Det var en upplevelse och värmde ens hjärta att se hans lycka, det strålade om honom. Han fick ligga på hästen hålla ut armarna och balansera sätt händerna på huvudet och allt de utan en riktig sadel med stigbyglar. På bilden sparkar han boll med hästen. Han höll iden stora bollen och kastade iväg den, sen styrde han hästen mot bollen. Självklart var det två fantastiska sjukgymnaster med som fick honom att växa också. De tyckte att bara efter några gånger hade hans hållning blivit bättre.
snilleblixt
Vid våran sommarstuga finns det en grusväg. Den är lite förädisk eftersom det kommer bilar ibland, som inte förväntar sig barn där. Barnen tänker inte på bilar eftersom de kommer så sällan. Förra sommaren så skapade vi de här övergångsställe skyltarna med barnen. De fungerade perfekt, för barnen stannar upp och tittar sig för innan de går över precis som vi gör i stan.
Kreativitet på ett konstmuseum
Vad kan man göra med barnen på ett kontmuseum?
Vi fick åka till Eskilstuna konstmuseum där vi fick i uppgift att komma på en historia utifrån orden överordnad/underordnad som skulle gestaltas med masker på en bild. Bakgrunden skulle val fri tavla vara som scenografi. Maskerna gjordes av papperspåsar och målades med ”kladdkritor”. Detta upplevde jag som ett enkelt sätt att få alla barnen att ta till sig konsten, bli mer delaktiga och kreativa. Den gruppen jag var i valde en tavla föreställande en död diktator. Vi såg att han nu blivit underordnad och till och med hamnat i helvetet. Medans människorna nu är mer överordnade och vuxit. Självklart måste det anpassas till vilken ålder på barnen man har.