Tonårsförälder!
Nu är vi föräldrar till en tonåring, vilken upplevelse med alla tankar, funderingar och allt som händer med kroppen. Inte nog med att vi har en tonåring, vi har en utvecklingsstörd tonåring som ska hantera alla hormoner och allt som händer med kroppen. På det har han också en grav språkstörning vilket innebär att allt det där som snurrar i huvudet har han svårt att få ut i ord. Det tar tid att få fram den enklaste mening.
Oj oj oj vilken utmaning.
Intensiv dag som avslutas med lite känslomässig kaos.
Ok han blir 13, har vetat länge att han inte är som alla andra. Men ibland ramlar det över än vad ska hända, hur ska det gå när han blir stor och vuxen. Ikväll är en sån kväll!
När han får såna spastiska ryckningar när jag säger åt honom att han inte ska lägga kläderna på golvet utan i tvättkorgen. Trodde tänderna skulle gå sönder på honom och att han skulle peta ut ögonen på sig själv. Nu har jag lyssnat på hur han pratat för sig själv i 30 min, undrar vad han bearbetar.
Samtidigt kommer nästa barn och är bekymrad över att kompisarna är dumma i skolan. Vi pratar om livet, ibland blir det fel osv. Vilka utmaningar livet ger än.