Känner mig försiktigt positiv.
Var skit nervös. Min sons skolgång har varit en kamp och det kändes som hans framtida skolgång hängde på det här mötet. Många är luttrade att gå på sådana här möten, det är jag med i yrkets vägar. Men som förälder så är det ens barn som alla pratar om, det är något helt annat.
Är försiktigt positiv. Det första fritids personalen sa var att jag såg att han hade autism och blev förvånad att det inte stod i papperna. Så det här är inga konstig heter. Rektorn som var med var också specialpedagog och ville engagera sig. Nya möten ska ske med resurscenter och skola. Håller tummarna och vågar hoppas lite.









