entusiasmen över de vardagliga små sakerna i livet.
Jag står i köket och diskar medans jag tänker på maten och julklappar och…… osv lite smått stressad och halv irriterad. Då kommer min dotter in hoppandes skrattar och drar i mig -kom mamma kom nu, någonting fantastiskt har hänt. Ok, jag släpper min stress en stund och följer med undrades vad har nu hänt. Min underbara dotter visar mig till amaryllisen som slagit ut, hon sprudlar av glädje och skratt. Detta tar ner en på jorden lite grann och får en att tänka om vad som är viktigt här i livet.
No TweetBacks yet. (Be the first to Tweet this post)










Lämna ett svar