intimitet
Fokus är självklart att överleva och göra allt som går för att cancern inte ska komma tillbaka.
Men det finns saker som kan påverka ens familj, förhållande som inte pratas så mycket om. Som beroende på vilken relation man har med sin partner kan vara svårt att diskutera kring. Det ges information om att håret ramlar av och att man har rätt till peruk, man har också rätt till en bröstprotes. Fick ett besök i grupp hos en sjukgymnast som gick igenom rörelse övningar och berättade lite om lymfsystemet. I hennes förklaring pratade hon om vad händer när man tagit bort 4 lymfkörtlar, jag har tagit bort 10. Frågade en läkare om det och fick till svar att de flesta patienter har fokus på sin cancer och att lymfkörtlarna är en bisak.
Men att allt hår ramlar av…ögonbryn, ögonfransar och könshår. Inte samma information där. Hur är det i ett förhållande när man plötsligt är alldeles kal på snippan. I mitt fall där men av någon anledning var håret på den så kallade bikini linjen kvar. Hur fungerar det i ett förhållande om ett eller två bröst är borta och det är det naturliga stället mannen söker sig till vid intima stunder. Kanske det ställe som också kan vara det bästa stället för en kvinnas njutning och nu finns det inte kvar. Då måste man kunna prata med varandra hitta nya ställen som ger samma njutning, prova sig fram. Inte alltid lätt att prata om beroende på vilket förhållande man har.
Livsstilsförändring
Hur många ”må bra” böcker kan man ha? Hur många anteckningsböcker med fina tankekartor och listor, pepp för att må bra?
Sitter och bläddrar i anteckningsböcker – 2014/ Nu ska jag ta tag i mitt liv. /2015 på det igen, ge inte upp. 2016 nu är året då jag äntligen… Yoga, andas, mindfulness, träna, äta rätt, lösningar, tänk positivt. Tror jag hittade 15 må bra böcker som jag inhandlat under åren och ett antal påbörjade anteckningsböcker. Håll i håll ut fanns liksom inte, hjälper inte att läsa böcker om man inte tar till sig det som står. Mycket känslor, tankar som fixades med snabba belöningar som gjorde en nöjd för stunden. Lite bubbel till helgen, godis, fika, värd att ligga i soffan…till sist trött seg och besviken på mig själv för att jag inte följt allt bra jag läst och skrivit om vilket ledde till ännu mer godis som belöning vilket ledde till ännu mer trötthet och det påverkade maten mer halvfabrikat och snabbmat en ond spiral neråt.
Så här i efterhand kan jag se att jag började alldeles för stort med för många förändringar på en gång. Jag hade ingen klar målsättning som jag brutit ner i mindre delmål. Jag hade ett tydligt mål att komma i form till min 40 årsdag men när 40 årsdagen var över så hamnade jag i ett – Jaha, vad gör jag nu då. Det bästa beslutet jag tog var att ta hjälp av en coach https://theresekonstig.se/ eller om man har en väldigt fiffig vän som kan ställa de där jobbiga motfrågorna som man behöver ibland. Jag behövde någon som kunde stötta mig i min målsättning och att ha den tillgänglig och levande under resans gång. Få stödet i förståelsen av tålamod och att det handlar om en livsstilsförändring inget som sker över en natt. Någon som lärde mig att fokusera på vad jag kan förändra istället för att lägga tankarna på det som inte går att påverka. Här kommer lite tankar jag hittade i alla mina anteckningsböcker.
- Om du gör det du alltid gjort får du samma resultat som du alltid fått.
- Om man inte vet vart man ska är det ingen ide att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme.
- Tankar är bara tankar känslor är bara känslor och det definierar inte vem du är.
- Öva dig på att tänka positiva tankar. Dom negativa finns där ändå.
- Mindre steg framåt är också framsteg. Gläd dig åt det lilla i just detta ögonblick.
- När gav du dig själv beröm sist.
- Dina tankar är i regel ditt eget största hinder
I min målsättning stod inte gå ner i vikt, bli smal det handlade inte om det när jag väl skrev ner den. Det handlade om hur jag mådde, hur jag hanterade stress och vad jag behövde för att må bra.
Inte bara att springa
Jag sitter och samlar mina tankar
Tänker jag ska klara cancern – jag kan i nuläget inte göra något åt det – ligger i läkares händer – De säger att prognosen är god i dagsläget – så varför gå runt och ha dödsångest för att sen inte dö – istället för att leva, skratta och njuta av livet. Om det nu blir ett sämre resultat så kan jag ju ha dödsångesten då.
För 2 år sedan skulle jag aldrig klara av att tänka så här men min löpcoach har lärt mig. Jag började med löpning från noll – vinterträning – kostprogrammet – maraton. Jag har med Therese Konstig online lärt mig att ha tålamod, bena ut mina mål, börja i det lilla för att sen växa, planera, se lösningar, ha tillit till processen, det handlar om livsstils beslut inga snabba lösningar, se mina behov vad jag behöver och bryta ner de känslor som gör att det är svårt att gå vidare.
Sen har jag förstås lärt mig löpteknik, blivit utsatt för intervaller och backträning. Jag har enligt appar och klockor en kondition på topp. Jag har gått från 5km rundor till jag hör mig själv säga hemma – det är bara en mil jag ska springa. Jag bestämmer mig för i dessa corona-tider då maraton uteblev att prova att springa till Vagnhärad. Då slog jag mitt distans rekord med 14 km. Vi möts online där det finns möjlighet till feedback tips och idéer. Där kunde jag få tips om vad jag kan göra annorlunda till nästa långlopp. När jag började visste jag inte så mycket jag tog på mig ett par skor och sprang. Idag förstår jag vikten av styrka, teknik och tålamod.
Mitt val att anmäla mig till Therese Konstigs online träning mm är det bästa jag gjort. Kan varmt rekommendera det, eller att ha ett första samtal för att se om det är något för er. https://theresekonstig.se/
Nu blir istället mitt maraton att besegra cancer som enligt läkare har jag bästa förutsättningar, för att jag tränat för maraton. Men när jag gjort det så är målet maraton 2021.