Tankens kraft
I de meningar som du säger om dig själv, både till andra och till dig själv (högt eller tyst) så finns en kraft större än vi kanske vill tro. Om du tänker att ”jag är en sån som…” Eller ”Jag kan aldrig..” så kommer det också bli sant. Särskilt om det är något som vi tänker om och om igen. Till slut kommer vi inte ens fundera på om det är sant eller inte. Vi väljer att inte försöka utmana tanken eftersom vi har bestämt hur det är. Och med det ger vi också bort vår makt och vårt ansvar. Har jag bestämt att jag är en sådan som har svårt att lära mig nya saker kommer jag att få ångest och oroar varje gång jag ska lära mig något nytt. Istället för att tänka att jag är en sån som tycker att det är spännande att lära mig nya saker. Hur kommer jag reagera då när jag står inför något nytt som jag inte kan!? Kan du se hur olika jag skulle känna mot nya saker beroende på vilken uppfattning jag har om mig själv – vilka tankar jag har matat min hjärna med?
Level Up Your Life – öppen grupp på Facebook – Den här texten läste jag på Facebook och den fick mig att börja tänka.
I större delen av mitt liv har jag alltid sagt att jag har inget lokalsinne. Jag har sagt det så många gånger så människor i min närhet också säger men hon hittar inte. Sen har det dykt upp tillfällen de senaste åren då det varit jag som hittat. Jag har funderat varför jag har så dåligt lokalsinne och har kommit fram till att det började med en bluff. Det började med att jag var blyg och ville ex inte tala om vägen om någon fråga. Det handlade mycket om att jag hade svårt att få namn och då gatunamn att fastna. Det blev lättare att säga tyvärr jag hittar inte. Sen hade jag en period av osäkerhet och då kom en oro att åka till nya ställen, betydligt mycket lättar då att skylla oron på att man inte hittar. Sen tänker jag ofta på många olika saker samtidigt är inte riktigt här och nu och då kan man ta fel väg eller fråga sig hur var det nu då? Men det betyder ju faktiskt inte att man har dåligt lokalsinne. I alla fall, sen var jag och alla i min omgivning övertygade om att jag är en sån som inte hittar.
Nu när jag under en period jobbat med min livsstilsförändring så har jag även insett varför jag aldrig ”lyckats” under så många år. Jag hade bestämt mig för att jag är en sådan som ger upp, en sån som inte orkar. Jag hade så många förklaringar till att det faktiskt var så det gick inte att ändra på för jag är faktiskt sån.
Tanken kan ställa till det mycket men också få oss att klara fantastiska saker bara vi är medvetna om vilka tankar vi har med oss.
Jag har läst böcker, provat dieter, träning och allt möjligt men när jag mötte Therese Konstig (spring med konstig) och via henne kom i kontakt med Hanna Stafren. (Hon har på facebook den öppna gruppen Level Up Your Life. ) Det var då det började hända saker och min resa började.
Så mitt tips kolla upp dessa två fantastiska kvinnor.
Livsstilsförändring
Hur många ”må bra” böcker kan man ha? Hur många anteckningsböcker med fina tankekartor och listor, pepp för att må bra?
Sitter och bläddrar i anteckningsböcker – 2014/ Nu ska jag ta tag i mitt liv. /2015 på det igen, ge inte upp. 2016 nu är året då jag äntligen… Yoga, andas, mindfulness, träna, äta rätt, lösningar, tänk positivt. Tror jag hittade 15 må bra böcker som jag inhandlat under åren och ett antal påbörjade anteckningsböcker. Håll i håll ut fanns liksom inte, hjälper inte att läsa böcker om man inte tar till sig det som står. Mycket känslor, tankar som fixades med snabba belöningar som gjorde en nöjd för stunden. Lite bubbel till helgen, godis, fika, värd att ligga i soffan…till sist trött seg och besviken på mig själv för att jag inte följt allt bra jag läst och skrivit om vilket ledde till ännu mer godis som belöning vilket ledde till ännu mer trötthet och det påverkade maten mer halvfabrikat och snabbmat en ond spiral neråt.
Så här i efterhand kan jag se att jag började alldeles för stort med för många förändringar på en gång. Jag hade ingen klar målsättning som jag brutit ner i mindre delmål. Jag hade ett tydligt mål att komma i form till min 40 årsdag men när 40 årsdagen var över så hamnade jag i ett – Jaha, vad gör jag nu då. Det bästa beslutet jag tog var att ta hjälp av en coach https://theresekonstig.se/ eller om man har en väldigt fiffig vän som kan ställa de där jobbiga motfrågorna som man behöver ibland. Jag behövde någon som kunde stötta mig i min målsättning och att ha den tillgänglig och levande under resans gång. Få stödet i förståelsen av tålamod och att det handlar om en livsstilsförändring inget som sker över en natt. Någon som lärde mig att fokusera på vad jag kan förändra istället för att lägga tankarna på det som inte går att påverka. Här kommer lite tankar jag hittade i alla mina anteckningsböcker.
- Om du gör det du alltid gjort får du samma resultat som du alltid fått.
- Om man inte vet vart man ska är det ingen ide att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme.
- Tankar är bara tankar känslor är bara känslor och det definierar inte vem du är.
- Öva dig på att tänka positiva tankar. Dom negativa finns där ändå.
- Mindre steg framåt är också framsteg. Gläd dig åt det lilla i just detta ögonblick.
- När gav du dig själv beröm sist.
- Dina tankar är i regel ditt eget största hinder
I min målsättning stod inte gå ner i vikt, bli smal det handlade inte om det när jag väl skrev ner den. Det handlade om hur jag mådde, hur jag hanterade stress och vad jag behövde för att må bra.
Inte bara att springa
Jag sitter och samlar mina tankar
Tänker jag ska klara cancern – jag kan i nuläget inte göra något åt det – ligger i läkares händer – De säger att prognosen är god i dagsläget – så varför gå runt och ha dödsångest för att sen inte dö – istället för att leva, skratta och njuta av livet. Om det nu blir ett sämre resultat så kan jag ju ha dödsångesten då.
För 2 år sedan skulle jag aldrig klara av att tänka så här men min löpcoach har lärt mig. Jag började med löpning från noll – vinterträning – kostprogrammet – maraton. Jag har med Therese Konstig online lärt mig att ha tålamod, bena ut mina mål, börja i det lilla för att sen växa, planera, se lösningar, ha tillit till processen, det handlar om livsstils beslut inga snabba lösningar, se mina behov vad jag behöver och bryta ner de känslor som gör att det är svårt att gå vidare.
Sen har jag förstås lärt mig löpteknik, blivit utsatt för intervaller och backträning. Jag har enligt appar och klockor en kondition på topp. Jag har gått från 5km rundor till jag hör mig själv säga hemma – det är bara en mil jag ska springa. Jag bestämmer mig för i dessa corona-tider då maraton uteblev att prova att springa till Vagnhärad. Då slog jag mitt distans rekord med 14 km. Vi möts online där det finns möjlighet till feedback tips och idéer. Där kunde jag få tips om vad jag kan göra annorlunda till nästa långlopp. När jag började visste jag inte så mycket jag tog på mig ett par skor och sprang. Idag förstår jag vikten av styrka, teknik och tålamod.
Mitt val att anmäla mig till Therese Konstigs online träning mm är det bästa jag gjort. Kan varmt rekommendera det, eller att ha ett första samtal för att se om det är något för er. https://theresekonstig.se/
Nu blir istället mitt maraton att besegra cancer som enligt läkare har jag bästa förutsättningar, för att jag tränat för maraton. Men när jag gjort det så är målet maraton 2021.
Jag har bröstcancer
När man upptäcker knölen…tänker det är säkert en körtel jag avvaktar en menstruation. Knölen är kvar…Covid19 kommer läser i tidningar att mammografin stänger, jag avvaktar. En kollega får bröstcancer…jag tänker att vad är sannolikheten att två på samma arbetsplats får det samtidigt, jag inbillar mig nog. Men knölen är kvar, jag kan se den när jag står och tittar mig i spegeln. Det har varit ett tufft år för hela familjen, har varit på väg att gå på knäna ett antal gånger. Vi hoppas att allt det här jobbiga ska leda till att vi stärker banden i familjen, att vi får må bra allihopa. Ska jag få cancer då och dö precis när vi fått i ordning på familjen. Dödsångesten kommer som en käftsmäll…
Läkarbesök på vårdcentralen, det är nog ingen fara men jag skickar en remiss för mammografi. Får en tid i Stockholm och kommer för första gången åka pendeltåg helt själv på väldigt länge men känner mig modig. (har lidit av panikångest) Väl där får jag svaret att det är en förändring att jag ska räkna med att den måste tas bort. Det tas biopsi på bröst och lymfkörtlarna och jag får tid för kontraströntgen. De undrar varför jag gråter, de fixar ju det mesta idag. I mitt huvud tolkar jag in allt blickar, kommentarer…varför erbjöd de kontraströntgen såg de att det var allvarligt. Med tårar i ögonen tar jag mig mot pendeln, tänker att tar jag mig till Östertälje så går jag hem sen orkar inte åka buss. Strax innan Rönninge tvärnitar tåget…det har skett en olycka. När det kommer ambulanser, polisbilar och brandbilar och de letar under tåget. De kan inte svara på hur länge vi blir stående…jag gråter och snyter mig (inte populärt) och svär över att jag åkte själv att jag inte hade panikångest medicin med mig. Jag klarade det med högmusik och en bok jag läste.
kontraströntgen – En konstig upplevelse. Men även låååång väntetid och osäkra sjuksköterskor. Dagen efter beskedet. En läkare som enligt mig saknade pokeransikte syntes på lång väg att det inte var bra. Beskedet blev Cancer 2 som spridit sig till lymfkörtlar…men de fixar ju det mesta idag. Nästa besked var att de kommer behöva ta bort bröstvårtan…just då, det skiter jag i bara jag får leva!!! I efterhand rent sexuellt inte så kul…men att överleva är viktigast. Nästa vecka på torsdag blir det operation ringde de och berätta när vi var på BUP för dottern, för livet fortsätter. Sen i kön på affären ringde psykolog och ville boka tid. Efter det ringde läkare och ville prata om medicinering till dottern. Just det i morgon är det midsommar…då ska vi vara glada…lite mycket nu…mindfulness,meditation står högt på listan.
Det spelar ingen roll hur arg/ledsen jag blir, situationen är som den är och jag måste hantera den. Jag skriver på ett papper – jag kommer dö i cancer och eldar sen upp pappret. Tränar, tränar för att bli stark men också mentalt. Jag plockar fram mantran från kundalini yogan som ska ge healing. Jag gör en djupandningsövning från Mimy_Yoga som sägs stärka immunförsvaret. Jag skriver alla fantastiska saker jag har att leva för. Det är en bergochdalbana av känslor – en sjuksköterska ringer vill att jag kommer in på ultraljud imorgon. Genast hoppar hjärtat upp i halsen, vad är nu fel har de upptäckt något annat. Hmmm kanske de bara planerar inför operationen. Efter det ringde en psykolog. Jag berättade från början allt vi varit med om i vårt 22år långa förhållande. Hennes svar var förstår du hur stark du är som fortfarande står på bena. De mesta cancer klarar man idag men det är inte den det står om i tidningarna. De alla säger till mig är du måste börja tänka på dig själv nu och våga be om hjälp.
Runstreak första månaden
Nu har jag kört runstreak i en månad. Det har varit utmanande med ishalka och oplogade trottoarer samt lite sjukdom på det. Ändå tycker jag att det varit lättare än jag trodde att komma ut varje dag. Men jag fick också en bra grund med löpningfrånnoll online och sen vinterträning med Therese Konstig. Mina fortsatta mål måste bli styrketräning och att bli bättre på uppvärmning. Det som har underlättat är att jag har ingen bil så ska jag ändå gå så kan jag lika gärna springa, sen att jag har en väldigt stöttande man. Så i Januari fick jag ihop över 10 mil trots alla utmaningar. Fortsättning följer…
Hur bra fungerar skodubben i halkan?
Dubben sattes på prov när jag valde vägen ner till sjön och slalombacken. Det var bara slät is hela vägen. Jag halkade inte varken ner eller uppför backen men tog det försiktigt nerför öste inte på direkt. Men heja bestgrip dubb de fungerade över förväntan!!!
När är det dags att skruva i dubbarna?
Jag har kommit långt i min löpning men det här att springa på vintern i mörkret har jag fått jobba med. Beställde Bestgrip montering skodubb för att inte ge upp för lätt. Idag var det dags att skruva i dem.
I går snöa det hela dagen nästan 1dm och var -10 grader. När jag väl kom ut och sprang på kvällen hade det blivit 0 gradigt och regna. Det var första gången och jag var rejält stum i benen när jag kom hem. Under natten blev det minus grader och allt det blöta frös till glansis, höll knappt på att ta mig till jobbet. Så idag var det dags att skruva i dubben jag köpt som legat på hyllan ett tag.
Det var enkelt att skruva i och de går att skruva ur. Det var skönt att springa och kunna slappna av lite utan att vara rädd att ramla.
Hur kommer man då ut och springer varje dag? Idag skulle vi handla, vi valde en affär lite längre bort jag sprang i förväg och Patrik tog bilen.
Vad ska man ha på fötterna när man springer?
Efter att jag sprungit på i mina gamla skor i två år så beslutade jag mig i dag för att köpa nya. Det finns såååå många olika skor för en som inte är van så är det en djungel av olika modeller. Till sist fastnade jag för de här. saucony guide10 everrun . Flyt hade jag också då det var rea och jag hade ett presentkort med mig. Skorna skulle kostat 1599 kr men jag betalade 400kr. Så min runstreak13 gjorde jag med nya skor, det blev 4,5 km i halkan.
Varför Runstreak
Jag har i flera år försökt få till någon form av kontinuerlig träning men skjuter på det. Jag kan köra på i två veckor för att sen ta tre månaders uppehåll. Nästan varje gång går jag ut för hårt och blir skadad. Började till sist att tänka det är ingen idé jag har inte kroppen som orkar träna.
Sen drabbades jag av panikångest, stress symtomen bytte av varandra migrän, magkatarr, stressutslag och avslutade med att svimma på affären och fick diagnosen epilepsi. I den perioden kom jag på att jag mådde bra av att springa, jag rensade skallen och kunde varva ner och att få ge mig iväg själv. Men fortfarande tog jag i för hårt och jag blev skadad och fick ta avbrott.
Då ställde jag mig frågan vad vill jag?
På instagram hade jag hört talas om Therese Konstig och löpning från noll online tänkte att det här kanske är värt att pröva.
Det öppnades nya dörrar jag fick under 10veckor nöta in teknik och styrka med målet att springa 5km. Plötsligt från att sprungit med stödstrumpor, vristskydd och knäskydd så kunde jag springa utan att få ont. Nya dörrar öppnades och jag kände mig så inspirerad. Men med den mörka vintern på gång då jag vanligen går i idé så valde jag att fortsätta med Therese konstig och vinterträning online med ett nytt mål komma ut i alla väder och orka springa milen.
Bor i hus med man tre barn och fyra husdjur och heltidsjobb. Att hitta tid att träna har inte varit lätt. Jag hörde om runstreak från Therese och läste på vad det innebär. Jag kände jag behöver det här slippa tänka och planera in träning utan bara tänka jag ska springa idag. Så planen blev att börja 1 januari.
idag gjorde jag min runstreak 10 Hurra för mig!
Jag har kommit så här långt tack vare Therese Konstigs stöd.